På rätt kurs?

Äntligen har vi kommit igång med en kurs, jag och Jackie!
Vi går Vardagslydnad 2 hos Irene på Hundläroverket. Jackie tycker det är jättejätteroligt! Första gången var det massage och stretch. Det tog en stund innan lilla fröken slappna av, det var ju så himla många hundar och människor att spana in... Särskilt spännande är Irene själv, men svår att komma åt att pussa tycker Jackie.


I tisdags var det tillfäller 2 och dax för mer regelrätta "övningar".
När vi närmade oss kurslokalen började Jackie låta, sitt speciella schnaark-ljud (verkar betyda att hon verkligen vill ha och/eller är jättenöjd). När jag stanna bilen hade hon övergått till regelrätta gläfsningar. Sen dirra hon lite av upphetsning när vi klev ur bilen, innan hon satte fart mot kurslokalens dörr. Mkt bråttom in till det där skojiga stället! Tuggben hade jag med för hon skulle ha något att pyssla med då vi hade genomgång. Hon körde sitt vanliga race med det och kastade runt det så det tjongade i skärmväggarna som är mellan hundarna. Folk skratta=mycket nöjd Jackie! Jag kanske gör lite fel i såna lägen, jag tycker hon är lite skojig själv och sätter väl inte direkt stopp för henne... Men hon är ju go och glad och den delen av hennes personlighet varken vill eller kan jag nog ta bort.


Komma in vid sidan för start till fotgående (Sitt fot tror jag hon kallade det) övade vi väl mest. Hemma går det bra, men på kursen var det svårare, särskilt när en jätterolig Kaananhund-kille satte igång att gräva i snön. Jackie ville mkt hellre leka den leken med honom än lyssna på matte, och för en gångs skull ville hon inte ens ha köttbullar!!! Det har faktiskt aldrig hänt förr!
Men det gick ju bra några gånger såklart, helt hopplös är hon inte lilla fröken - bara hemskt nyfiken! Lustigt det där, med henne känner jag inte alls samma press att göra jättebra ifrån mig... Med Linus var jag mycket mycket mer... vet inte hur jag ska beskriva det, men det var liksom så mycket viktigare att han skötte sig perfekt! Men han var ju första hunden :-D  Sen ÄR Jackie faktiskt lite mjukare än Linus på något vis... Han brukade springa åt andra hållet när man lockade på honom som ung, mycket skojigare tyckte han :-D (men då kunde jag lätt hålla mig från skratt! Det ordnade sig såklart med lite träning för matte och hund)

Jackie har mer av det där att hon helst vill vara till lags och att alla ska vara glada och nöjda... Kan väl vara så att jag har lärt mig mycket sen jag fick hem Linus, men jag tror det ligger mycket i personligheten oxå.

Så ingång t fot har vi tränat hemma, och sitt stanna kvar när jag studsar runt hunden. Hon klara det kanon hemma, får väl se hur d funkar på kursen... Men när nyhetens behag lagt sig och hon kan koncentrera sig lite mer går det nog bättre även där! De här övningarna har vi ju gjort hemma redan innan kursen så det är ju inga nyheter egentligen. Det svåra har bara varit att den andra hela tiden är i vägen, Linus alltså. Han älskar att träna och få beröm och GODIS :-D  Och han fattar mycket fortare än Jackie och är ständigt ivägen. Irene tyckte jag skulle sätta honom på stanna och inte ge mig förän han faktiskt satt kvar... Så vi gick fram-och-tillbaka här ett tag, jag och hundarna. Sätta Linus, försöka m FOT till Jackie med följd att Linus kom rusande till fotposition, sätta Jackie och gå och sätta tillbaka Linus. Med Jackie som en svans efter oss. Kändes helt absurt! Men efter ett tag fungerade det!!! Men det blir inte lika lätt att träna Jackie då, för Linus behöver ju plussas lite för att han stannar kvar på sittkommandot och låter bli att spela Bror Duktig. Så jag har tagit bara Jackie och gått till brevlådan tex, så hon får lite tid helt ensam.
Inkallning har jag annars löst mkt fiffigt tycker jag, Linus kommer och sitter "fot" och Jackie sitter framför mig. Då blir det inga krockar!

Men har någon lite tips på hur man får den äldre, snabbare, mer utbildade hunden att inte ta över och vara ivägen hela tiden så låt mig få lite tips!!! Jag vill ju samtidigt inte att Linus slutar lyda, eller tror att det inte gäller honom... Har ju oftast dom båda med mig...

Sen har jag legat febrig halva veckan nu. Typiskt! Så varken ons eller torsdag har det inte blivit några längre promenader... Ska äta lita innan vi hasar ut på isiga stigar i skogen. Vi hörs!